Halvägsångesten är här och han har presenter.

Om drygt en vecka har halva säsongen gått och mycket har hänt. Toppar och bottnar, men mest toppar.
Elin Kling och hennes höna som hon lyckades hypnotisera. Att vi fick både Jens Lekman och Jan Guillou till samma program. Leif GW sittandes läsandes Klick och sen berätta om sina knarkupplevelser. Att Moneybrother-Anders äntligen tog sig samman och kom till programmet. Vi startade en blogg och en åttioårig man kom till studion och svalde en häcksax till Kents "Ingenting". Hela Kent borde komma och spela "Ingenting" till en gubbe som sväljer trädgårdsredskap.
För min del är det ganska stor skillnad från i våras och förmodligen mest för att Johan är producent och inte Fredrik. Något jag förmodar han borde ha varit redan förra säsongen.
Inget illa om varken Fredrik eller Johan, men skillnaderna är stora och båda har väl sina fördelar för mig som redaktör, men även för produktionen i sig.
Tänk tanken att Phil Spector och Brian Wilson delar kropp och så förstår du hur det var förr. Nu är det mer att dom delar rum och det ger fördelen att den ena då och då inte är på plats. Det är heller ingen vacker syn, men det blir nästan alltid himmelsk musik när galningar jobbar tillsamans.
Konstigt nog var det trots det enklare att få igenom saker förra säsongen. Kanske för att producentfiltret inte fungerade lika bra då, eller kanske enklare - jag var bättre och hade bättre idéer då.
Hur som är det tråkigt att det snart är färre program kvar än gjorda och stressen över vad jag ska göra nästa år börjar hacka som din värsta ångest i bakhuvudet. Jag hoppas det blir mer Studio Virtanen, för det är vansinigt kul för det mesta.
Annars gör jag som min vän Eriks dotter och och satsar på att bli körsångerska.
/Magnus