I morse satte jag ned foten.
Jag bara gick vidare när Niklas för sjuttisjättegången inte var i tid för vår promenad till färjan.
Det kändes skönt.
Mitt morgonhumör är extremt känsligt, speciellt en jävla regngrå måndagjävel, och motgångar av typen disrespect för min tid kan välta hela dagen.
Så jag bara gick vidare.
Det var så skönt, så skönt, så skönt.
Dessutom hann Niklas ifatt så jag fick den trivsamma promenaden med Niklas också.
Perfa kanon!
Fredrik
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar