Små saker som smörgåstårta och en ovanligt fräck kvinna jag inte vågar ringa och som vägrar sms:a

De små sakerna är fina i dag.
Det kanske är vädret, det kanske är att ”House”, ”Boston legals” ”Grey's” säsonger 4 börjat i USA, det kanske är för att jag ägnat dagen åt att låta Winnerbäcks skiva gå på repeat – rättare sagt den fastnade på repeat – medan jag tvättade och städade och parkerade om bilen och betalade räkningar och läste tidningarna från pärm till pärm och åt smörgåstårta från Munken.
Smörgåstårta är så himla himla fint. Kaffet var oväntat gott också.
Winnerbäck kritikers problem, och hans också kanske, är att han tas för rock när han är pop.

Små saker. En ren toalettstol. Ett par sms. Bruna bönor. Ett lyckat mord på de sista bananflugorna. Expressens kultursida. Jag gillar att de skiter i läsarna och gärna är interna. Jag menar vafaan de som läser kultursidor är ju i alla fall interna. Sedan Jesper Högström som gått ner sig i Sven Delblanc och Göran Palm igen. En fantastisk liten miniessä om dem skriver han. Jag vet inget om Högström - verkligen inget alls - men jag gissar att han är åtminstone lätt olycklig. Och det menar jag positivt, givetvis. Lyckliga människor bidrar inte med något av vikt. Men jag är glad för deras skull.
Och min i dag.
Små saker alltså.

Som Mikael Strömbergs recension av Sven-Bertil Taubes memoarer skrivna av Petter Karlsson på Bladets kultursidor. Strömberg är också en av de bättre – även om jag har svårt att tänka mig att han är olycklig – och Sven-Bertil verkar hela livet ha dragits med svag självkänsla. Det är fint.
Små saker. Små saker som Bjurmans lilla trivselkolumn om Bruce från New Yorks west side, han älskade förstås att få skriva ordet bögpir redan i ingressen och därför älskade jag det också. När Per är glad är jag glad. Däremot hade jag tagit bort ordet ”där” i ingressens andra mening. Och givetvis efterföljande kommatecken.

DN och Svenskan lämnade tydligen inga större avtryck dag eftersom jag inte minns nåt jag läste i dem. Samtidigt: det kan ha varit smörgåstårtan som stal uppmärksamheten från dem. Jo jag minns Martin Jönsson. Han skrev om gratistidningar i Danmark och konstaterade att punkt.se blöder men med eget blod kan man ju även tillfoga andra smärta, såsom Bonniers gratistidning och MTG:s. Martin Jönsson minns man oftast. Jag borde börja läsa hans blogg.

Lite ont i ryggen har jag.

Jag svarar sällan i telefon, som bekant, och aldrig från dolt nummer - inget gott kan komma från dolda nummer - och i går ringde en kvinna och jag vågade inte svara och hon kom på mig visade det sig när jag ringde 133. ”Du vågar inte svara, men jag orkar inte sms:a så du får ringa upp mig så kan vi diskutera detta med grammatiken”. Jävla dilemma. Jag har flera anledningar att tro att hon är verkligt cool och ovanlig. Dessutom ser hon förjävla bra ut och jag finner det vara en mycket positiv egenskap.

Små saker...nu minns jag inte dem längre, alla små saker som förnöjt mig i dag. Minns däremot skamhandeln på ICA. Fan vad det är besvärligt att handla frysen full. Det var fläsk, isterband och makaroner. Och annat grisigt. Tänk om nån trodde att jag tänkte äta allt det där i kväll? Jag var noga med att lägga den gröna skiten överst och valde den kassörska som såg blindast ut. Hon visae sig vara allt annat än blind dock, men luttrad. Nå, jag är Leif GW Persson.

Winnerbäck ghar ett annat litet problem också och det är att han för ofta kommer in för många stavelser i en och samma takt. Men principiellt måste jag tycka om honom. Han är lätt mobbad. Det beror förstås på att han ska vara så svår och otillgänglig, ungefär som Kent, men ändå. Jag gillar det inte. Dessutom är han östgöte och Östergötland 4-ever. Men en märkvärdig skiva är det tyvärr inte, varken som pop eller irländsk folkrock. För mig.
LeMarc har jag också lyssnat på – det är nåt med september och rockmän – och han har slutgiltligt vuxit ifrån mig, hans liv är helt vuxenförort, allt är mystrevligt, han mår gott och det är gott till ”Brilliant disquise”-orgeln, och det skapas ingen stor konst av det, däremot trevlig easy listening.
Fan vad jag kan sakna en dyngrak Ulf Lundell som gör ”Den vassa eggen” eller ”Det goda livet” när jag hör LeMarc eller Winnerbäck.

Smörgåstårta.
En kubikdecimeter smörgåstårta är vad varje söndag bör börja med.
Fredrik