Briljant bra inledning på P1 nyss av en programledare jag inte kan namnet på men som talar med brytning. Allt var upplagt, men Jan Guillou bara vägrar, vägrar, att kliva ur rollen som Jan Guillou.
Inte bara Jans fel, programledaren gjorde själv de misstag han tog upp i sin inledning och även några andra och några vanliga som Jan tog upp – lyssnade inte, skrattade för mycket, följde sitt manus, blev nervös som man blir med Jan – men där fanns ett upplägg för briljans men Jan vägrar, bara vägrar, sluta med sina förprogrammerade monologer. Trist, Jan. Chilla.
Samtidigt förstår man honom.
Alla är amatörer jämfört med Jan.
Virr
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Jag sa –…till exempel så gillar jag inte Jan Guillou…
En vagt bekant, var han
och amerikan som var anti-Amerika.
Vi träffades på gatan, vid hötorget,
Han hade en fläskläpp.
Han hade råkat i bråk på
en demonstration,
blivit slagen och slogs tillbaka.
- Du är väl emot kriget?!, sa han.
- Jo, sa jag.
Han hade försökt bjuda ut mig på middag,
tidigare.
Efter att jag nämnt att jag inte hade några pengar
och mest äter pasta med ketchup.
Jag skyllde på att jag hade kompisar på besök
och inte kunde.
Jag gick med på att ta en kaffe,
den här gången.
Sandys som låg tio meter bort
skulle stänga om en timme,
och då kunde jag smita.
Han beställde ”amerikanskt kaffe”,
Och förklarade noga vad det var,
för tjejen i kassan.
50 % vanligt kaffe, 25 % tevatten och 25 % mjölk.
Usch, vad blaskigt tänkte jag,
som gillar espresso.
Jag försökte förklara det vackra och det sorgliga,
i boken jag översätter.
Han förstod inte.
Då försökte jag förklara,
varför en del böcker känns viktigare,
än andra.
Jag sa –…till exempel, så gillar jag inte Jan Guillou…
Då blev han sur.
Jan Guillou var en vän till honom.
Han sa till mig att –Jan har ju suttit i fängelse,
för att skydda en källa.
Mm, sa jag, och att jag förstod att han respekterade det,
som journalist, det kanske jag också gjorde,
men det betyder väl inte att jag måste tycka om hans böcker,
för det?
Sedan satt vi och var envist tjuriga,
hävdade att våra egna åsikter var rätt,
i en halvtimme till.
När kaffet var slut sa han att,
- Du är förvirrad och du är arg.
Jag sa att ibland är det skönt med ilska,
och att det var ju han som varit i slagsmål.
När Sandys stängde försökte jag säga tack för kaffet,
men nu måste jag gå hem.
Han sa att nej du skall följa med mig till Vivo,
så ska jag köpa dig två skivor biffstek.
Jag orkade inte säga nej,
fast det var en konstig present.
När han inte fick mitt telefonnummer,
på tunnelbanan hem, blev han stött.
Det struntade jag i,
orkar inte med en 50-årig amerikansk politisk journalist,
inte just nu och kanske inte alls.
När jag kom hem satte jag mig i soffan,
funderade över oväntade möten.
Jag hade gått till stan för att köpa en köksbordsduk,
jag kom hem med två skivor biffstek.
Jag åt inte biffen förrän dagen efter.
Jag tycker fortfarande inte om Jan Guillou.
Based on a true story - skrevs för många år sedan:)
virre dylan har du tips på några låtar som funkar som party höjare på fest?? ska ha min viktigaste fest imorgon..allt måste klaffa så om du har några låtar som gör det där extra..såå shoot!..om du orkar..eller bryr dig.
din milkwood
Tjäna Milkis.
Hm. Njäe du hur mycket jag än älskar Bobby så kan jag väl inte påstå att det finns så mycket PARTY i honom. "I wanrt you" och "Hurricane" tror jag är de enda jag jag reka.
Fred
tack! var på väg och hänga mig men nu känns allt mycket bättre.. vill ju inte gå chapman över dig.. tack för tipsen--tack tack
Skicka en kommentar