Pjutt pjutt.
Nu åkte vi äntligen till Årsta och åt "Stockholms godaste kebab". Vad hette stället? Nåt turknamn i alla fall. Alliballi? Palima? Palmademalka?
Nå.
Det var inget fel på det stället. De hade helt vanlig kebab i jättegigantiska superportioner.
Kebab blir mer och mer likriktat. Alla köper från samma håll. Alla köper kebabstockar från ett kebabstockställe, lägger in den i en kebabmerca - en sån som min - och kebab smakar likadant, överallt. Ingen gör sin egen kebab. Ingen har kebabsjälvaktning.
Jag minns när kebab kom in i mitt liv. Då, däremot, då fanns det kebab, kebab och kebab.
Fredrik
onsdag 5 december 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
12 kommentarer:
Palmyra heter stället o du kunde gott ringt o bjudit in mig att dela din... Ingen jag säger ingen kan trycka i sig en hel kebab därifrån själv.
Åker man hem till Östergötland och går på tex Kebabbaren i Linköping så får man smaka en kebab som slår allt och alla i Stockholm. Den såsen har ingen hejd.
Palmyra.
Kebab är äckligt. Sååå äckligt.
Å andra sidan... satan, vad kebabsugen jag blev nu!
Fredrik! Det här är en fråga riktad till dig. Angående Rockbjörn och Grammis och annat.. Årets svenska grupp, är det Eldkvarn eller Sahara Hotnights? Eller är det någon helt annan?
Palmyra.
Palmyra i Årsta förtjänar alla goda omdömen. Bästa kebaben i stan.
Sen har vi ju den eviga frågan om kebaben i Stockholm kan mäta sig med den från landsbygden, t ex den som finns i Västra Götalandsregionen. Kebab från denna landsända hyllas ofta av de som kommer därifrån. Många har t o m helt slutat äta kebab i Stockholm. Inget tycks kunna väcka lokalpatriotismen hos lantisar så snabbt som frågan om hur en kebabsås egentligen ska smaka.
Eldkvarn va?
fred
Tips på bra och icke stockholmskebab är Jamaica i Ulricehamn och en Mexicansk med extra fårost på Borås Kebab (ej pitabörd utan det ordinarie).
Finns det ingen skön kebabsajt där man kan ranka sveriges bästa kebaber?
Annars kanske man skulle starta en.
Att förnya sig åt det hållet som Sahara Hotpants gjorde är nästan självklart, och det gjorde dom ju jättebra.
Att förfina sig så som Eldkvarn lyckats göra (igen, igen och igen) saknar väl nästan motstycke i svensk rockhistoria? Så vi kan väl låta dom få den här omgången?
Ser dock fram emot att se Sahara om tjugo år, med 100 turnédagar om året i ryggen (som Eldkvarn). Det kommer att bli helt fantastiskt.
Palmyra är dessutom väldigt underskattade när det gäller falafel...
Kebabbaren i Linköping, min kära stad, är inte helt fel. Men nya Kemasapel är rätt ok det med, för vem kan slå en kebab för 19 spänn?
Skicka en kommentar