Doktor Prutti tittar förskrämt på sin kropp.
Doktor Prutti smörjer sitt krås med rula-a-a-ader!
Doktor Prutti lattjar med tuta och blås.
Doktor Prutti spisar sin Creedence med ma-a-a-lla.
Doktor Prutti äter sin regnbågslax rå.
Doktor Prutti en Malmqvist av rang alltjämt ä-ä-är!
Ti-di-di-di-di
Doktor Prutti...
torsdag 27 mars 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Om du nu ska fortsätta skriva så kan vi ju en gång för alla ta tag i det där med genitiv-s. Så att du i alla fall inte gör bort dig mer än nödvändigt.
Det heter inte "Martin i Hästpojkens blogg".
Det heter "Martins i Hästpojken blogg".
Vänliga hälsningar!
Ottos Sjöberg
Ja nu gjorde du allt bort dig Virren! Jävlar i salladen va pinsamt!
Haffad av grammatikpolisen, ouch
//Fildten
det där är ju ett klassiskt trätoämne.
Knepigare än man kan tro.
jag tycker martin i hästpojkens är snyggare givetvis. Men det är en sak.
du är av den mer formella och gammaldags skolan som inte bryr sig om ifall det går att uttala saker?
firmanamn, femonen och fraser? ja då kör man alltid avslutande genitiv-s på, även om det formellt är riktigt att säga till exempel "Kungens av Danmark bröstkarameller". Jag föredrar dock "Danmarks" och det gör även Överste Senap också senast vi pratades vid.
Samma sak med "Högskolan i Uddevallas huvudbibliotek" vill man ju säga, inte "Högskolans".
Det kallas gruppgenitiv.
Dock menar språkfascister att grupper som är "alltför tillfälliga" inte ska ha s vare sig i början eller slutet utan hellre skrivas om, då det låter knasigt.
Kolla till exempel här: http://www.sprakkonsulterna.se/sprakbrev/sprakbrev11_2005.shtml
jag menar förstås:
Ännu mer rigida personer menar att grupp ALLTID ska användas (dvs s SIST) förutom när det finns uppenbar risk för att man inte förstår vem som genitivas.
Kolla här:
modern svenska är den senare formen, s.k. gruppgenitiv, inte bara tillåten utan i allmänhet rentav rekommenderad. Men det finns fall då det är skäl att undvika den, gärna med någon form av omskrivning. Jag tänker på situationer där det finns en uppenbar risk för felsyftning, t.ex. i uttryck av typen "Chefen för utrikesdepartementets sekreterare" och "Sparbanken i Åbolands skogar" (om nu banken skulle äga några skogar). I sådana fall bör man säga t.ex. sekreteraren till chefen för utrikesdepartementet och de skogar som ägs av Sparbanken i Åboland.
Min tolkning är att det finns en minimal risk att man tror att denne Martin är en person som sitter och stämmer sin gitarr inuti Hästpojkens blogg, medan han i själva verket är en person som ingår i Hästpojken och dessutom har en blogg.
Alltså kanske det mest korrekta är: Hästpojken-Martins blogg?
Din vän,
/Horace
Skicka en kommentar