Jäkla gubbe. Strax före bandning i går kväll fick jag reda på att pappa hade fått en hjärtinfarkt nu också. Antagligen nåt slags samband med kroppspulsådersoperationen.
Det visade sig sen vara en mindre hjärtinfark, men vad det betyder vet jag inte. Mindre eller större, det är ordet hjärtinfarkt som är grejen.
Infarkt. Ett dåligt ord.
Nå. Han lever än.
Jag hoppas han fortsätter leva.
Fredrik
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Det där är för jävligt. Min farsa åkte på en för nåt år sedan men överlevde med nöd och näppe. Och efter det är mitt liv helt förändrat: plötsligt gjorde sig döden påmind och jag kan inte tänka på något annat än döden och infarkter, och har blivit nästintill hypokondrisk vad gäller min egen utsatthet. Jag hatar infarkter. Hoppas din farsa återhämtar sig väl!
Åk hem tycker jag
Skicka en kommentar